top of page
Fotograf Angelica logotyp

Vissa ränder går aldrig ur

Trots att jag inte dykt mer än kanske någon gång per år senaste 2-3 åren har jag ändå varit kvar i alla gruvdykargrupper på Facebook som jag var aktiv i när jag gruvdök. Tycker om att se vad som händer med dykplatserna och se lite fina bilder.

Nu såg jag att det skulle bli lite dykning i Silvergruvan och jag hade inga planer alls för den dagen och tänkte att det kunde vara kul att haka på som ytorg (dykbitch).


I och med att jag anmälde mitt intresse där så aktiverades mitt gamla konto och jag fick se att jag fortfarande har behörighet att dyka ner till 40m. Nu har ju jag lite självbevarelsedrift så jag beslutade mig för att stå fast vid planen att vara på ytan, men suget började gro...

Dagen kom och jag åkte med Fredrik till gruvan. När det behövdes en med radio och hissutbildning anmälde jag mig med förbehållningen att jag inte gått själva utbildningen på 5 år men att jag kört hissen flera gånger efter det, jag var ju för sjutton klassetta på den utbildningen ;).

Bara ljudet av hissen och allt skrammel med pistolhakar mot stagear, droppandet ner i Christinasjön fick mig att känna mig så underbart glad, jag kände mig som HEMMA.


Så många minnen. När ett gäng skulle gå genom dykplanen för Gamla Rinman riktigt SER jag hela dyket framför mig och dyksuget slår till med 110%, JAG VILL NER i vattnet jag med ju.

Medan alla dykare håller på att fixa med förberedelser inför deras dyk så passar jag på att smita iväg och fota lite.

Det blev en underbar dag med glada människor, massa härligt dykprat och prat om andra äventyr.

Vem vet, jag kanske tar och återvänder om två veckor men MED dykprylar.

49 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

コメント


bottom of page