Jag blir lite så när det är sånt här fenomen att jag nästan tappar suget på att ge mig ut och fota bara för att det blir sån hysteri bland fotografer. Jag blir nästan stressad över det. Men nu hade jag i alla fall bestämt mig för att prova. Jag var ändå så himla fotosugen.
Efter en god middag hos exet bestående av rökt lax med färskpotatis och aioli och vitt vin (alkoholfritt) drog jag och barnen hem till mig och slängde av deras saker för kommande vecka och bytte om. För när jag började prata om att fota blodmåne såg jag i alla fall att Miranda såg lite intresserad ut så jag frågade om de inte skulle ta och haka på. De har faktiskt skaffat en hel del tålamod för mitt kameraanvändande så det är kul att ha med dem ut numer :).
Ombytta och med kamera (valde tyvärr mitt 70-200 istället för mitt 70-300), stativ och pannlampa gav vi oss ut. Miranda hade föreslagit Sundbyholm och jag tänkte att det var ju en bra idé, det är en massa öppna fält på väg ut dit. Ja, det visade sig att det var fler som tyckt det var en bra idé. Bilar stod som uppradade på båda sidor om vägen som det varit ett ufo som syntes på himlen, inte "bara" en månförmörkelse.
Vi hittade en spot där vi kunde köra undan från vägen ordentligt och jag packade ur grejerna. Det tog en stund för oss att se var den faktiskt var och det var en bil som stannade och frågade om var månen skulle synas :). När vi står där cyklar en dam förbi som verkar prata i telefon (eller sig själv), hon muttrar nåt om alla dessa bilar, fotografer med stativ och månförmörkelsen. Hon verkade inte lika pepp på det här som vi andra helt enkelt.
Månen var inte så enkel att se. Det var massa dis som låg lågt på himlen (säkert pga det varma fuktiga vädret som varit) och den ser ju inte alls ut som på bild, vilket iaf JAG glömt bort.
Jag fotar (se nedan hur fotona faktiskt blev i kameran). När jag zoomar in överger barnen fotograferandet av själva månen och fotar min display istället. Det måste ju snapchattas att man är ute och spanar månförmörkelse, annars har det väl aldrig hänt antar jag.
Framåt 23.45 ger vi oss av hemåt. Jag säger t mig själv att jag INTE ska ta tag i fotona direkt utan sova. Ja, 1.30 kom jag i säng, 3 redigerade bilder senare.
