Efter gruvturen som den i sig var nog för en hel dag så var det dax för att haka på premiärturen med båten för denna säsongen. Medan vi väntade på Kim kan det hända att det slank ner en glass medan vi gick runt och småpratade i hamnen en stund. När Kim dök upp så gav vi oss ut på båten och jag inser att jag nog inte varit på den här typen av båt sen jag slutade dyka vrak, d.v.s. säkert 9-10 år sen. Jag känner mig mer i vägen än nyttofull när de fixar med båten så jag sätter mig på en plats jag känner att jag inte är i vägen helt enkelt. Jag frågar inte ens om de behöver hjälp denna gång, av samma anledning. Jag är allt annat än en sjöbuse kan man lugnt säga.
Malin sätter sig bakom ratten och vi ger oss ut. Det är ett evigt kryssande mellan röda och gröna pinnar då sjön är full av grund, men sjön är också full av massa fina småöar.
När vi åkt runt en stund för att leta efter ett bra ställe att inta den smörgåstårta Malin köpt med sig gör sig nog kaffesugen påmint hos Malin. I normala fall hade jag haft med en termos (i och för sig utan garantier att det funnits något kvar den här tiden på dagen) och de kommer på den briljanta idén att vi ska åka till Villa Gladtjärn för att köpa kaffe och sen äta smörgåstårtan där. Då anade vi inte att vi skulle bli kvar där flera timmar eller vad som skulle hända där.
Efter en stunds kryssande och åkande så är vi framme och de lägger till.
När vi går upp mot hotellet möter vi några stollar, där Kim känner en av dem och känner igen den andre som en kock som tillagar krokodil. Vi står en stund och pratar och krokodilkocken gillar verkligen att prata och hålla låda, men de är också väldigt trevliga. De berättar att vi är första båtgästerna för säsongen och säger åt oss att komma ner till dem på bryggan sen när vi köpt kaffe. De ska nämligen ner och fiska. Även inne på Villa Gladtjärn visar det sig att vi får vänta på att de ska göra kaffet, de hade nog inte räknat med kaffegäster. De övriga gästerna på plats verkar Kim och Malin känna, jag är inte förvånad. Vi går runt och tittar på stället medan vi väntar och sen ger vi oss av nedåt mot bryggan med en kopp i vardera hand, det ingick ju påtår och vi är alla väldigt kaffesugna.
Väl nere på bryggan ser vi herrarna, stollarna och vad de fiskar med. Det ser med ut som pimpelspön än nåt annat. Det ser ut som pimpelspön för barn och min fundering blev om det var bara ett svepskäl att få sitta på bryggan och dricka vin. Det visar sig i alla fall att krokodilkocken är Le Chef Cajun om det ringer någon klocka hos någon av er då och Kim och han drar upp till köket för att prata om hur man bäst tillagar krokodilkött medan vi andra tre är kvar på bryggan i solen och pratar. När de väl är tillbaka kommer Peter svängande med en kniv i ena handen och en gurka i den andra...
Han ville showa lite för oss helt enkelt.
När vi tackat nej till att bli kvar där men lovat att tänka på att dyka upp imorgon igen ger vi oss av. Nu är vi rejält hungriga då vi fortfarande inte ätit smörgåstårtan. Men vi lägger till slut till vid båtklubbens ställe ute på en ö. I solnedgången sitter vi där och skrattar och pratar om dagen och massa annat. Jag inser till slut att vi ju är på den sjö man ser när man åker uppåt Ludvika, den sjö där det gula huset syns ute på en ö när man åker förbi en rastplats. Så snart solen börjar försvinna gör sig den tidiga våren påmind, det är himla kallt i luften när solen försvinner. Tröja och jacka åker på.
I bilen hem åker Scooter på igen och jag är både trött och full av energi samtidigt så jag håller mig lätt vaken hela vägen hem. Väl hemma packar jag upp och går och lägger mig. Det blev visst ingen dusch idag heller.
Nu ska det faktiskt bli skönt med en lugn påskhelg utan direkta planer. Vandring, gruva och båttur på 1,5 dygn.