Att gruva på midsommardagen har nog faktiskt blivit en tradition för mig, det är i alla fall tredje året i rad jag gör det. Detta år gjorde jag det utan "ninjorna" då de var upptagna med annat. Men Malin är ju alltid sugen på äventyr och alltid sugen på att ut och "gruva".
Men innan det kunde bli någon gruvning av så hade jag ett annat åtagande som gruvfotograf. Jag har ju utställning i dagarna hos Marys Café och den skulle då hängas innan öppning igår, d.v.s. innan klockan 11. Som tur är har jag andra omkring mig som inte heller festade järnet dagen innan och som kunde gå upp mer eller mindre i ottan och hjälpa mig. Det är alltid lite nervöst att hänga tycker jag. Vad har jag glömt och hur kommer det att se ut väl på plats. Jocke och Marie hjälpte mig och höll även ner min nervositet, kanske utan att ens veta om det. Till slut hängde alla bilder på plats, väl placerade, väl upphängda och med fina små skyltar bredvid varje tavla, prislistor och information om utställaren. Till alla er som faktiskt läser och följer bloggen tänkte jag erbjuda lite, eller faktiskt en hel del rabatt på utställningen. Så, alla ni som läser detta, kolla längst ner i inlägget hur ni går tillväga för att få 30% rabatt på utställningspriset.
Efter att ha fikat och slappnat av efter upphängningen kände jag att all energi bara försvann. Jag blev helt slut. Jag hade haft svårt att varva ner kvällen innan, sovit oroligt och vaknat med ett huvud full av tankar. Tror en av de stora saker jag funderat på var avklarad och därför slappnade jag av en gnutta. Men, jag hade lovat att i alla fall komma och hälsa på Malin så det var bara att fixa lite lunch i bilen och ge sig av, med kamera, gruvprylar och två långklänningar...
Hemma hos Malin packar jag över allt i hennes bil och sen far vi vidare. Mot gruväventyr.
Väl på plats packar vi i ordning ryggorna och ger oss ut rätt ut i snårskogen. Efter en stunds letande hittar vi vägen ner och tar oss ner, en i taget. Vi lägger av matsäcken vid den fina rastplatsen andra har gjort i ordning efter flera års tradition av midsommarfirande här. Sen guidar Malin runt mig i enda delen av gruvan. Jag har med mina långklänningar och vi skapar lite fin magi tillsammans kan man säga. Jag hade gått med en idé i huvudet rörande midsommartema på gruvfoton men midsommarkransen uteblev men tycker det blev riktigt bra ändå. Malin bakom kameran och jag framför. Kolla in Malins Facebooksida för att se bilderna. Men jag kan lova att när jag gick där i långklänning (vilket jag i normala fall inte heller är van att röra mig i) så svor jag en gnutta över mina idéer, ja för att inte tala om när man ska gå barfota på vassa gruvstenar där inget i naturens väg gjort något för att få den lite mjukare i kanterna. Jag konstaterade, liksom varje år jag varit med som statist vid Silvergruvans dagar, att det är himla smidigt med byxor. Man rör sig så mycket enklare med byxor helt enkelt.
När vi är klara med allt utforskande tar vi och fixar en hederlig mysig lägereld och grillar. Grillar, äter och mumsar efterrätt i form av samma typ av jordgubbstårta jag och barnen åt igår.
När vi ätit klart, elden brunnit ut och vi jäst klart tar vi och pallrar oss iväg för omgång två av denna gruva. Jag släpar på kameran men då min snurriga hjärna sett till att jag glömt stativet hemma känner jag mig inte så sugen på att fota, jag nöjer mig med att gå runt och filma lite istället denna gång. Nästa gång ska jag fota här, men just idag fanns inte riktigt suget och koncentrationen för det.
Uppe på ytan igen så är vi inte ensamma. Ställe fullkomligt kryllar av både knott och raggare som åker förbi. ja knotten nöjer sig inte med att bara åka förbi, de gör allt för att krypa in i varje por och hålighet vi har på kroppen tror jag. Snabbt ombyte och iväg med bilen. Vägen tillbaka till Malin kantas av klassiskt midsommarfirande i Dalarna såhär en midsommardag, raggare, bränna gummi och logdans. Hemma stupar jag sen i säng strax efter midnatt. Åter lugn i själen och leende på läpparna.