Nu snackar vi! Så snart jag fick syn på den turen på deras hemsida kände jag att den här måste vi ju bara ta. En tur i gruvan där man själv får vara delaktig. Man kläs upp i arbetsoverall, hjälm och rejäl pannlampa. Sen får man gå ner i en helt annan del av gruvan än vanliga turistturen. Väldans turistigt och tillrättalagt även det här men så kul.
Efter en typisk polsk kringla till lunch på en parkbänk kilade vi över till det andra schaktet av saltgruvan för att vänta in vår guide där. Här startade gruvporren redan i trappan ner till där man byter om till gruvarbetarutstyrseln. Nedre trappstegen och golvet man kom ner på var av glas och under låg gamla gruvverktyg, hackor, fyllfat m.m. Det blev en hel del "åå" och "åh" från tre av oss redan där. Vi fick overaller, hjälmar och lampor (de fick vi efter detta foto är taget) och varsitt skåp att ha egna saker i, blev vi inte sjukt snygga i vår gruvutstyrsel? Foto av Michael.
Denna tur slapp vi ta trapporna ner till rätt nivå, inte heller blev det nån spartansk gammal ranglig hiss (tyvärr). Men vad gjorde det när man direkt kände gruvdoften när man klev ur hissen. Mörkret och enbart ljuset av alla våra pannlampor gjorde oxå att man kunde stressa av direkt. Det här var GRUVA. Dessutom en riktigt skön guide. Vi varken förstod eller hörde alla gånger exakt vad hon sa och visst uttal av fot och mat på hennes engelska slutade med ett märkligt missförstånd som delvis fick Malin och Nataly avskedade som gruvarbetare. Men, jag litar fortfarande på Malins omdöme vad gäller gruvor, jag lovar.
De göromål vi fick vara med och göra var att ta hand om "hästarna", såga, utforska (genom att krypa genom ett litet hål vilket tog jag på mig, medan guiden gick genom en dörr bredvid såklart), kontrollera en bockort (Malin och Nataly), hitta på gruvkarta, hacka malm, köra malm (bl.a. Micke). Foto av Malin.
Under denna tur hann man fota en hel del om man ville och dessutom se sig om lite i varje gruvsal Men själv hade jag lämnat systemkameran på ytan i skåpet. Guiden hade väldigt skön berättarröst och när vi satt i ett litet gruvkapell och fick släcka alla lampor medan hon berättade en sägnen höll jag på att somna. Att släcka lampan så i gruva är en så skön men också märklig känsla, till slut vet man inte om man har ögonen öppna eller inte.
Efter nästan ytterligare tre timmars gruvande var det dax att gå till hissen, fast nu på en annan nivå. Såklart med varsitt fint diplom att vi nu var certifierade saltgruvearbetare. Ja även Malin och Nataly fick såklart sina diplom, trots att de blivit avskedade. Alla ska ju vara med. Fast vi är lite osäkra på vem Michael Leipstept är, Micke fick i alla fall hans diplom.
Ska ni till Krakow, besök gärna saltgruvan och även fast du inte är gruvnörd är detta en betydligt roligare tur att uppleva gruvan på, här har ni mer om turen i sig på deras hemsida https://www.wieliczka-saltmine.com/visiting/miners-route. Båda turerna är roliga på sitt vis. Så jag får nog rekommendera er att faktiskt ta båda turerna när ni väl är där. Men föredrog jag denna.
Kan säga att vi i alla fall somnade väldigt gott den kvällen, vilket behövdes för söndagen skulle vi upp och äta frukost klockan 6 för att vara riktigt tidigt vid Auschwitz I. Mer om det besöket i nästa inlägg som kommer på tisdag-onsdag. Nu har vi faktiskt en tur igen att se fram emot i bl.a. denna gruva efter nyår. Det ska bli så kul att komma tillbaka och träffa mer likasinnade.
Bình luận