Ja i mitt bloggverktyg står det att jag ska skriva en "snärtig rubrik" och kanske en och annan av er sitter och funderar på vad det där VBGN faktiskt står för? Ja då antar jag att det fungerade att lägga in en kryptisk förkortning i rubriken.
Mitt liv verkar omges av fotografering av olika former just nu och det känns faktiskt bra. På nåt vis har jag hittat en balans mellan där jag inte verkar tröttna på det hur mycket jag än håller på. Men just den fotografering jag gillar mest har det blivit för lite av annat än att just prata och skriva om det. Men igår, lördag, var det äntligen dax.
Hela gruvgänget jag hänger mest med skulle ses och klättra i en gruva, men jag, Mattias och Micke bangade av olika anledningar och beslöt oss för att ändå ses vi för en lite mindre ansträngande tur. Då vår plan B inte heller var tillräcklig mindre ansträngande körde vi plan C vilket var besök ner i Tuna Hästberg. Nog för att Mattias ser den där gruvan minst fem dagar i veckan så kanske han inte strosar runt på samma vis längre, jag och Micke var dessutom väldigt nyfikna på hur deras projekt framskridit.
Då vi var tvungna att ses ganska sent och jag fixat mat jag tänkt laga nere i gruvan på mitt gaskök så sågs vi först hos Mattias så fick jag lyxa till det med att laga maten på riktig spis istället. Jag anade ju att tiden skulle dra iväg om vi skulle äta så men tänkte "jag är nog hemma till 21-22 i alla fall". Vi käkade, drack lite kaffe och tjattrade på, vi hade ju en del att ta igen då vi inte setts på ett tag.
Vid 16 står vi där vid grinden ner till gruvan. Jag har planerat hela veckan att vi ska ta en groupie på oss innan vi smiter ner. Har alldeles för få gruppbilder på de jag är ute och har skoj med och har lovat mig att bättra mig på den biten. Ja över lag har jag för få bilder på mina kompisar när vi är ute och har skoj. Som tur är stöter vi på en av dykarna som vi passar på att haffa för att ta gruppbilden.
Ner i gruvan, hälsa lite kort på dykarna och sen iväg. Jag har köpt med muta till grabbarna som de kan roa sig med medan jag fotar, lite smågodis. Jag har en plan som kan kräva lite extra tid rent fotomässigt.
Min fotoidé var att kliva upp på gamla scenen och fota projektet ovanifrån med mitt tilt-shift för att försöka få till miniatyrkänslan som man kan få med sånt objektiv. Att börja använda tilt-shiften mer över lag. Så fram med godiset och sen rigga. Det är ju inte helt lätt att fixa med inställningar och manuella fokuset i mörkret men till slut tror jag att jag fick fram det.
Min andra idé var att fota personer i gruva i mörker, gissa om glad jag blev när jag fick veta att ispelaren är tillbaka i vinter. Självklart ska jag ju ha en bild på grabbarna vid den pelaren. Jag tucklar lite med inställningarna på min vanliga vidvinkel men vi får väl se hur fotot blir till slut. Resultaten får ni se i min portfolio och Facebooksida för misscavephotography, de ligger nog redan upplagda.
Nu var ju jag nöjd med dagens fotomål så nu var det dax att ränna runt lite. Mattias hade ett önskemål och jag och Micke var bara glad över att vistas under jord så vi hakade på såklart. Nu följer turen av krypa, klättra, hasa och såklart pulsa i snö. Alltid pulsa i snö.
Lite krypning i vatten/isfylld ort är ju alltid roligt. Haha de här killarna h ar man svårt att ha tråkig med.
Sen blev det en hel del gå och gå och klättra men det har jag inte bild på. Till vi till slut klättrade upp och fick pulsa i snö. Allt medan det planerades inför årets kommande turer, prat om minnen från gamla episka turer och en stor dos sjuk humor (jag är dock som vanligt helt oskyldig).
Ja, behöver jag ens tillägga att jag inte var hemma till 22 eller ens 23? När vi väl kommit upp så var vi ju såklart hungriga igen, trots mina gruvmuffins (vilket blev väldigt poppis, tack för hjälpen Mirran och Jasmine) och godis. Jag tror vi åkte hemifrån Mattias kanske vid 22 och jag låg hemma i sängen vid 1 drygt. Tack för en helt jvla värdelös dag grabbar, låt oss aldrig göra om det.